tisdag 9 augusti 2016

En yogaövning som de flesta kan göra


Som jag nämnt innan så har jag haft några tyngre dagar. Kanske är det allt elände under juni månad som till slut tagit ut sin rätt. Eller så var jag lite väl optimistisk under juli månad, och kanske jag använde benen lite för mycket. Jag hoppas att det är ett tillfälligt skov.

I vilket fall som helst, i våras hade jag så smått börjat med lite yoga hemma. Men har man ME måste man vara väldigt, väldigt försiktig, för det är alldeles för lätt att man tränar sej sjukare istället för friskare. Och när man väl inser att det har hänt kan det vara för sent. Jag har gjort det misstaget förr, många gånger.

Jag vet inte hur många gånger jag läst eller hört uttrycket "alla kan träna yoga" eller "yoga för alla". Men jag har tränat nog mycket yoga i mina dagar för att veta att 99,9999% av alla yogapass som finns där ute är inte för alla. Inte ens dom som påstår sej vara det. Så är det bara.

Men det finns en yogaövning som jag tror att väldigt många kan göra. Den heter Savasana eller Död Mans Position. När jag googlade på "Savasana död mans position" kom den här sidan upp på svenska, där finns beskrivning på hur den utförs, fördelar med övningen etc.

Å här en bild som jag hittat på Pinterest, bilden kommer härifrån.





När Twinkle blev sjuk så slutade jag med yogan och la all energi på henne. Men nu har jag alltså börjat om med yogan, i form av att se till att göra denna övning varje dag! Mer än så vågar jag inte i dagsläget, men det får räcka för tillfället. Man skulle kunna tro att det bara är att ligga ner, men så enkelt är det inte. Det är stor skillnad på att slappna av medvetet och att bara ligga. Å jag kan träna varje dag utan att riskera att bli sämre! :)


lördag 6 augusti 2016

Sockerbröllopsdag!


Idag har jag och maken firat sockerbröllop, dvs 6 år! Det har firats med mammas smultrontårta och sällskapsspel med familjen.

När vi rensade i förrådet så hittade jag ett Rappakaljaspel i en av kartongerna. Och eftersom att målet var att vi bara skulle ha kvar sådant vi använder, så var ju det enda sättet att få ha kvar det att använda det! Så jag tog det till stugan och nu har vi spelat det ikväll. Det var kul och jag tror jag satt och skrattade mer eller mindre oavbrutet hela sista halvtimmen! (Övertrött :)

Här är vi för 6 år sedan!



torsdag 4 augusti 2016

Sömnparalys & Det Okända


Idag har jag mått lite sämre än vad jag gjort på ett tag, utan att egentligen veta varför. Dessutom har jag varit ensam hemma, och när jag är ensam hemma händer det ibland att jag slår på Det Okända. Det var även vad jag gjorde idag.

Jag är egentligen lite sådär halv-skeptiskt. Jag gillar att försöka hitta alternativa förklaringar (eller mer sannolika) till vad som händer och det brukar inte jättesvårt. Sömnparalys är ett klassiskt exempel. Ofta beskriver den drabbade att den ligger och sover, vaknar, kan inte röra sej, upplever att det är något eller någon med dem inne i rummet... Kanske står det en gestalt och tittar på dem, kanske blir de till och med fasthållna i sängen! Eller så skakar hela sängen där de ligger. Väldigt vanligt.

Sömnparalys är ett neurologiskt fenomen som de flesta är med om någon gång i livet. Det verkar vara särskilt vanligt bland människor som har vissa sjukdomar, som t.ex. narkolepsi. Men att man har sömnparalyser betyder i sej inte att man har någon sjukdom. Det är mycket obehagligt, men ofarligt. Lite förenklat är det ungefär såhär det går till:

Sömnparalys är nåt som händer när delar av hjärnan vaknar, medan andra delar fortfarande "sover". Under REM-sömnen/drömsömnen så stänger hjärnan av kroppens viljestyrda muskler så att vi inte ska leva ut våra drömmar. Men ibland händer det att man vaknar innan denna funktion "slagits igång" igen. Då vaknar man och är fortfarande helt paralyserad, som man är under REM-sömn.

Under en sömnparalys upplever man ofta en typ av hallucination (hypnagoga eller hynopompa hallucinationer), som beror på att man fortfarande delvis befinner sej i drömsömn fastän man är vaken. Då är det mycket vanligt att man upplever att det står någon i rummet, man kanske ser eller hör saker som inte är där.

Jag har själv haft en hel del sömnparalyser under perioder i livet. Senaste gången det hände var några år sedan. Jag har även hypnagoga hallucinationer som inte sker i samband med någon sömnparalys. Det är en typ av hallucinationer som inträffar precis innan insomnandet. Jag kan exempelvis höra röster av folk som pratar helt random. Det här kan också inträffa i samband med uppvaknandet och då kallas det för hypnopompa hallucinationer.


Till många andra typiska "spökfenomen", som att man upplever obehag i ett visst rum eller känner sej iakttagen/otrygg, har jag även kunnat hitta möjliga förklaringar inom Feng Shui. Det i sej kanske låter väl så flummigt, men mer om det ska jag skriva en annan gång.






Kanske ska tillägga att jag också tror att det finns sådan som vi människor normalt sett inte ser eller förstår oss på, jag avfärdar inte allt. :)



onsdag 27 juli 2016

Örtagården förr och nu


För ett antal år sedan anlade vi en örtagård på mina föräldrars stugtomt. Det var jätteroligt, men jag hade såklart inte räknat med att jag skulle bli sjuk. Och under de senaste åren har den liksom förfallit. Jag har inte kunnat göra något åt det, och det har känts så övermäktigt att jag hade ändå inte vetat vart jag skulle börja.

Därför kände jag att det var dags att "downsiza". Men att få 7 överflödiga pallkragar, fyllda med jord och döda/döende växter, att bara försvinna ut i tomma intet är inte en konst som jag behärskar. Lyckligtvis så hade jag en kompis på besök som erbjöd sej att hjälpa till med detta! Fantastiskt vilken fin kompis jag har! :)

Nu ska jag satsa på att odla i tre pallkragar framöver. Det tror jag att jag kan hantera, och maken eller nån annan stark kan få luckra jorden. Så småningom ska både jorden och själva pallkragarna bytas ut. En av dem kanske redan i höst.

Förr såg det ut såhär:





Och nu såhär:



I pallkragen längst bort sådde jag ringblomma i våras, i den närmaste ingenting, och i den tredje växer de få jordgubbsplantor som överlevt. I framtiden tänker jag satsa på enkla saker, typ sommarblommor vars frön man bara kastar ned i jorden (typ ringblommor och annat okomplicerat).

Till hösten skulle jag vilja sätta ned tulpanlökar också. Minns att vi hade tulpaner för några år sedan. De var så fina och kul att kunna plocka sina egna tulpanbuketter!

Den här blandningen är en möjlig kandidat:




Och det här är en annan:




Bilderna är lånade ifrån Bakker.


Nu till något annat.

Idag har vi varit med den här lilla damen till veterinären. Det har runnit väldigt mycket ur hennes ögon, så därför for vi och kollade upp det. Mest troligt är det helt enkelt så att hon är gammal och tårkanalerna har blivit lite trånga (alltså ingen hjärntumör den här gången!). Vi ska nu droppa hennes ögon med ZilkEye tre ggr/dag i några dagar och blir det inte bättre så ska vi ge henne en pencillinsalva. (ZilkEye brukar vi droppa med, men inte så mycket som 3 ggr/dag.)














fredag 22 juli 2016

En månad har gått


Nu har det gått en månad sedan Twinkle somnade in. När jag är i stugan går det bra, och det mesta känns rätt normalt och dessutom är ju Kitty här. Men när vi är hemma i stan är det svårare, tomt liksom. På kvällarna när jag går och lägger mej känns det som att det alltid är något jag glömt/missat att göra (jag brukade spendera en stor del av mina kvällar åt henne).

När man haft katter under väldigt lång tid så börjar man ju tillslut att se dom i periferin, även fast dom inte är där. Det brukade alltid hända när mamma skötte katterna, då såg jag dem fastän jag visste att de var hos henne. Jag hade väntat mej att det skulle hända nu också, men det har det inte gjort. Inte så mycket i alla fall och inte än. När jag däremot satt och rensade några lådor med gamla grejer, så kom jag på mej själv med att tänka "nu har hon nog gått ut på balkongen", varje gång jag tog en paus för att vila. Märkligt.




Idag har jag äntligen beställt utskrifter på bilderna som jag tänkt sätta upp som tavlor så länge. Äntligen blev det gjort!

Det blev även några bilder på Kitty, lite blommor och en bild från vårt bröllop! Det är så märkligt, hur kommer det sej att en som tagit så mycket bilder som jag gjort, inte lyckas få upp en enda bild på väggen på flera år? Nu hoppas jag, när bilderna väl kommer, att dom kommer upp också och inte blir liggande i nån låda i 7 månader eller så. Men upp borde dom komma, för jag har redan bestämt vilka ramar de ska sitta i.




torsdag 21 juli 2016

Talgoxar och små möss


Nu verkar det som att falkarna flyttat för i år, och talgoxarnas ungar har precis börjat flyga! Talgoxarnas första flygtur hann jag dokumentera litegrann. 

Här är en förälder som matat ungarna. 




Å en unge har börjat titta ut när maten kommer!








Första flygturen gick till vår hängränna!

















Och när falkarna är borta så har råttorna babyboom eller nåt. När mina föräldrar skulle kasta bort några brädor på gården så stötte de på ett bo med ungar! Det var egentligen inte råttor, de var nog skogsmöss, tror vi. Men så fort dom hade lyft på brädorna så tog ju musmamman ungarna och sprang iväg med dem, en efter en. Den här lilla hann jag fota innan den försvann.